Betala för att man hjälper till?
Jag är medlem i en grupp på facebook som kallas Marknad för hästutrustning i småland. Jääättebra grupp där man kan fynda både det ena och det andra! Trevliga människor och väldigt proffesionellt. Men :) de finns de människor som sätter ut en annons på deras 18åriga Varmblodssto där de skriver att de söker Medryttare ca 3-4 dagar i veckan förutsatt att DU som hjälper till betalar 400kr i månaden.
För det första, varför i hela friden ska "jag" betala dig för att hjälpa dig med din häst för att du själv inte hinner? Borde inte du betala mig eftersom gör dig en redig Björntjänst?
För det andra, ett 18årigt varmblodssto? Vad har möjligtvis en avdankad travare på 18år att ge mig ridmässigt?
Och nu generalliserar ju jag givetvis en fasligt massa. Men förstå min poäng, hade det var Totilas vi snackade om eller kanske Briar, då kan jag förstå att man ska betala en summa för att ta del av en sån fin häst som dessutom har så väldigt mycket att ge mig personligen inom ridning.
Men en 18årig travare, på riktigt? Visst den travaren kanske är fin att rida, för att vara en travare. Men den är 18år, det finns inget att få ut av en sån gammal häst för den som verkligen vill utvecklas och lära! Att då betala 400kr/månaden är ju bara absurt i min mening.
För att förstå vad jag vill komma till måste du ha ett realistiskt tänk när du läser texten, inte sitta och tänka att "de finns faktiskt travhästar som är jättefina och kan ge än hur mycket som helst i ridningen" Jovisst, jag köper det. Men generellt sett så är det Inte så.
Och nu har jag fått skriva av mig en himla massa, slutar mitt härliga åtsiktinlägg med en fin bild på min och Viktors tävlingsdebut! :)
För det första, varför i hela friden ska "jag" betala dig för att hjälpa dig med din häst för att du själv inte hinner? Borde inte du betala mig eftersom gör dig en redig Björntjänst?
För det andra, ett 18årigt varmblodssto? Vad har möjligtvis en avdankad travare på 18år att ge mig ridmässigt?
Och nu generalliserar ju jag givetvis en fasligt massa. Men förstå min poäng, hade det var Totilas vi snackade om eller kanske Briar, då kan jag förstå att man ska betala en summa för att ta del av en sån fin häst som dessutom har så väldigt mycket att ge mig personligen inom ridning.
Men en 18årig travare, på riktigt? Visst den travaren kanske är fin att rida, för att vara en travare. Men den är 18år, det finns inget att få ut av en sån gammal häst för den som verkligen vill utvecklas och lära! Att då betala 400kr/månaden är ju bara absurt i min mening.
För att förstå vad jag vill komma till måste du ha ett realistiskt tänk när du läser texten, inte sitta och tänka att "de finns faktiskt travhästar som är jättefina och kan ge än hur mycket som helst i ridningen" Jovisst, jag köper det. Men generellt sett så är det Inte så.
Och nu har jag fått skriva av mig en himla massa, slutar mitt härliga åtsiktinlägg med en fin bild på min och Viktors tävlingsdebut! :)
Programträning
I Torsdags hade vi programträning på skolan, vi var 8st som skulle rida LC:2 och få så mycket hjälp som möjligt med de olika momenten efter man ridit programmet.
Jag fick en skakig början, jag skulle ha kandar och rida program. De andra som red med kandar skulle inte rida programmet men jag skulle göra både och. Så jag fick tilldelat ett kandar som visade sig absolut inte passa på Gospel. Och Gospel är redan sen innan väldigt krånglig att tränsa och extremt rädd om sitt högra öra, så att försöka tränga på ett alldeles för litet kandar var ju inte en hitt.
Tillslut kom vi fram till att det går bara Inte, vi gav oss och jag (20min sen) springer iväg och hämtar det vanliga bettet.
Väl ute i ridhuset hade jag ca 20min på mig att rida fram tills jag skulle köra igenom programmet för åsa. Vilket inte kändes alls bra.
Det började med att jag kände mig extremt stressad och fann ingen ro i min ridning, jag blev instabil och hård istället för konsekvent och förutseende.
Jag blev smått blind för vad som väntade när jag annars brukar kunna känna på gospel när han tänker slå sig fri.
Hursom så gick jag in på banan med en häst som inte gav efter för hand/bett/skänkel på höger sida utan gjorde motstånd såfort jag försökte använda mig utav högertygel.
Efter jag ridit programmet som inte gick Helt åt Fanders så fick åsa hjälpa mig rida igenom honom åt höger ordentligt utan att tappa vänsterbog. Det gick givetvis Toppen, eftersom jag Alltid rider bra när Åsa tittar.
Jag måste verkligen känna att jag kan rida bra utan att någon står och kollar eller hjälper mig, utan att jag tar initiativ och förlitar mig på mina kunskaper. Rider lika bra som jag alltid gör! :)
Jag fick en skakig början, jag skulle ha kandar och rida program. De andra som red med kandar skulle inte rida programmet men jag skulle göra både och. Så jag fick tilldelat ett kandar som visade sig absolut inte passa på Gospel. Och Gospel är redan sen innan väldigt krånglig att tränsa och extremt rädd om sitt högra öra, så att försöka tränga på ett alldeles för litet kandar var ju inte en hitt.
Tillslut kom vi fram till att det går bara Inte, vi gav oss och jag (20min sen) springer iväg och hämtar det vanliga bettet.
Väl ute i ridhuset hade jag ca 20min på mig att rida fram tills jag skulle köra igenom programmet för åsa. Vilket inte kändes alls bra.
Det började med att jag kände mig extremt stressad och fann ingen ro i min ridning, jag blev instabil och hård istället för konsekvent och förutseende.
Jag blev smått blind för vad som väntade när jag annars brukar kunna känna på gospel när han tänker slå sig fri.
Hursom så gick jag in på banan med en häst som inte gav efter för hand/bett/skänkel på höger sida utan gjorde motstånd såfort jag försökte använda mig utav högertygel.
Efter jag ridit programmet som inte gick Helt åt Fanders så fick åsa hjälpa mig rida igenom honom åt höger ordentligt utan att tappa vänsterbog. Det gick givetvis Toppen, eftersom jag Alltid rider bra när Åsa tittar.
Jag måste verkligen känna att jag kan rida bra utan att någon står och kollar eller hjälper mig, utan att jag tar initiativ och förlitar mig på mina kunskaper. Rider lika bra som jag alltid gör! :)
Nyckeln till framgång?
Frågan är hur man ska göra? Jag känner inte att jag har tid eller viljan att ha en egen häst, jag personligen är inte villig att offra den mängden pengar i månaden för att få rida och ha en egen häst.
Men ska det behöva vara nödvändigt för att kunna lyckas som ryttare?
Jag är supermotiverad, ödmjuk alltid villig att lära. Men man känner sig på något vis stoppad i processen..
Men ska det behöva vara nödvändigt för att kunna lyckas som ryttare?
Jag är supermotiverad, ödmjuk alltid villig att lära. Men man känner sig på något vis stoppad i processen..
